Statsobligationer har blivit en ny källa till oro på världens marknader. Långa räntor stiger i flera stora ekonomier, och det märks tydligast i USA där 10-åringen nyligen handlades över 4,7 procent och 30-åringen över 5,3 procent. För investerare betyder det högre finansieringskostnader och mer press på börserna.
USA:s långa räntor sätter tonen
Den amerikanska 30-årsräntan har inte legat så högt sedan 2007. Jan Törnstrand, förvaltare på Norron Asset Management, beskriver läget som svårt att överblicka. Obligationsräntor stiger till 19-årshögsta i USA och väcker oro för börsen.
”Det är osäkerheten med sundet, oljepriset och inflationen. Det är som en dimma där ingen riktigt vet hur det ska sluta”, säger Jan Törnstrand.
Under onsdagseftermiddagen, svensk tid, meddelade det amerikanska finansdepartementet att återköpen av statsobligationer ska utökas. Beskedet fick långräntorna att falla tillbaka något.
Bakom rörelsen finns också USA:s växande statsskuld. Den gör ekonomin mer känslig för räntor och ökar trycket på de offentliga finanserna.
Under helåret 2025 uppgick USA:s nationella budgetunderskott till drygt 1 700 miljarder dollar. Landet hade skatteintäkter på cirka 5 200 miljarder dollar och spenderade 7 000 miljarder dollar.
Skulderna gör länder mer sårbara
Martin Flodén, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, ser samma mönster i flera länder. Japanska, franska och brittiska långräntor har också stigit.
”I länder med hög statsskuld medför stigande räntor att räntekostnaderna ökar avsevärt. Det spär på oron för om staternas finanser är hållbara och då stiger räntorna ännu mer. Det är risk att det blir blir självuppfyllande negativa förväntningar.”, säger Martin Flodén.
Han säger att utvecklingen i sig inte är dramatisk ännu. Men han varnar för att läget kan förvärras om marknaden börjar tvivla mer på statsfinanserna.
Det som driver upp räntorna nu verkar enligt honom inte främst vara högre inflationsförväntningar. I stället handlar det om att många vill låna samtidigt, medan efterfrågan på obligationer inte växer i samma takt.
Priset på obligationerna faller då, och räntan stiger. Det gäller även när stater ger ut fler statsobligationer för att finansiera underskott.
Vad som skulle kunna vända utvecklingen
Flodén säger att det är svårt att se vad som kan bryta trenden. Ju mer länder lånar och ju högre räntorna blir, desto svårare blir det att få ned kostnaderna.
”Det som skulle behövas är lite ordning och reda i de offentliga finanserna i USA, Storbritannien, Japan och Frankrike. Sen skulle det underlätta om det var lite mindre geopolitisk osäkerhet.”, säger Martin Flodén.
Enligt honom krävs det i grunden att staterna minskar utgifterna, höjer skatterna eller gör båda delar. Men det är politiskt svårt.
”Det är ingen som tror att det är enkelt utan det krävs tuffa beslut och prioriteringar. Ofta krävs det någon form av finanskris som gör att staterna tvingas ta tag i problemen, även om det är bättre att göra det innan. Men det är inte alltid man får politiskt stöd för det då”, säger Martin Flodén.
För marknaden innebär det att statsobligationer fortsätter att vara en nyckelfråga. Så länge stora ekonomier behöver låna mycket samtidigt kan räntorna förbli höga och oron leva kvar. Amerikanska statsobligationer pressar USA till 5,22 procent, vilket har lett till den högsta lånekostnaden sedan 2001.
Det gör också att investerare följer varje nytt besked om upplåning, återköp och budgetunderskott extra noga. Bolåneräntor pressas upp när färre hushåll binder sina lån.
