Obligationsräntor steg kraftigt under måndagen och satte ny press på marknaden. USA:s 30-åriga ränta passerade 5,3 procent och nådde därmed den högsta nivån på 19 år. Rörelsen väcker frågor om hur länge börsen kan stå emot högre lånekostnader.
USA leder uppgången i långa räntor
Den amerikanska 30-årsräntan var inte ensam om att röra sig uppåt. Japanska statspapper med samma löptid närmar sig sin högsta ränta någonsin. I Europa har Tyskland, Storbritannien och Frankrike också fått se högre kostnader för att låna pengar. Bolåneräntor väntas stiga när flera ekonomer räknar med höjd styrränta.
För den som följer obligationsräntor är det en tydlig signal om att trycket inte längre är begränsat till ett enskilt land. Svensk obligationsränta 10 år visar hur marknaden prissätter längre löptider när riskbilden förändras.
Börsen börjar känna av rörelsen
Hittills i år har aktiemarknaden i stort sett klarat ränterörelserna. Nu ser flera bedömare tecken på att det håller på att ändras. Fundstrads Mark Newton skriver: ”Troligtvis blir det svårt för börsen att helt ignorera en kraftigare ökning av obligationsräntor. De räntekänsliga grupper där pressen blir synlig först, och både Utilities (främst el-, gas- och vattenleverantörer) och fastighetsfonder, har tappat gentemot S&P 500”
Han pekar alltså ut de mest räntekänsliga sektorerna som de första att reagera. Det gäller särskilt bolag med stabila utdelningar och fastighetsfonder, som ofta jämförs med säkrare alternativ när räntorna stiger. Stockholmsbörsen har fallit tio dagar i rad, något som inte hänt på 25 år.
DNB Carnegies chefsekonom Kjersti Haugland gör en bredare tolkning. Hon bedömer att perioden med låga räntor och dämpad inflation, som präglat Europa och USA sedan återhämtningen efter finanskrisen på 00-talet, kan vara över.
Högre skulder och dyrare energi driver upp trycket
Robin Brooks, senior fellow vid Brookings Institution, beskriver utvecklingen som ett globalt fenomen. I ett inlägg på Substack skriver han att världens obligationsmarknader ”börjat brinna” och att de stigande långräntorna inte är något isolerat utslag.
”Det pratas redan om att (ränterörelserna) är irrationella och att centralbanker bör ingripa. Men de som drabbast hårdast är de mest urspårade. Det är inte irrationellt alls … det är väldigt bråttom för beslutsfattare att få penningpolitiken under kontroll. Annars kommer det bli mycket värre innan det blir bättre”, skriver han.
Brooks lyfter USA och Frankrike som de stora ekonomier som drivit upp sina statsskulder mest. Han ser därför också de största räntelyften där. Amerikanska statsobligationer gav USA den högsta lånekostnaden sedan 2001.
Vid sidan av skulderna pekas även AI-finansiering och kriget i Mellanöstern ut som drivkrafter bakom rörelsen. Mohit Kumar, chefsekonom på Jefferies med fokus på Europa, säger till Financial Times att långa räntor i stort följt oljepriserna de senaste dagarna. Han tillägger att när oljan passerar 90 dollar per fat tar inflationsoron över.
