Ökade investeringar i forskning och utveckling betraktas ofta som en väg till att uppnå starkare tillväxt. En ny studie som omfattar 44 länder indikerar dock att detta samband är mer komplext. Investeringar inom detta område kan minska finansiell stress, men detta gäller endast om de inte samtidigt leder till ökade offentliga utgifter.
Forskarna har analyserat data som sträcker sig från 2000 till 2022. De har använt en statistisk metod som gör skillnad mellan direkta och indirekta effekter. Resultatet visar en tydlig positiv direkt påverkan: länder som investerar mer inom området upplever i genomsnitt lägre finansiell stress. Detta kopplar forskarna till en ökning av produktiviteten, en starkare tillväxt och en förbättrad motståndskraft mot ekonomiska chocker. Läs mer om hur indexfonder forskning visar på risker och möjligheter i aktiemarknaden.
Den positiva effekten har dock en motpart. Om ökade forskningsanslag resulterar i högre offentliga utgifter kan de finanspolitiska riskerna också öka. Detta kan leda till en ökad skuldsättning och ett krympande budgetutrymme, vilket i sin tur kan påverka den finansiella stabiliteten negativt. När forskarna väger dessa aspekter mot varandra blir den totala statistiska effekten osäker. Nibe får stöd av en starkare värmepumpsmarknad i Europa, vilket kan relateras till dessa risker.
Forskarna drar inte slutsatsen att stater bör minska sina investeringar. Istället efterfrågar de att forskning och utveckling prioriteras högre inom de nuvarande budgetramarna. De föreslår att medel omfördelas från mindre produktiva utgifter. Ett alternativ är att stimulera privata investeringar genom skatteincitament eller offentlig-privata samarbeten. Detta ligger i linje med hur FoU-avdraget beskrivs av EY, där lägre krav och större avdrag framhävs som verktyg för att öka satsningarna. Austan Goolsbee kommenterar förbättrad inflationsdata och ser en möjlighet för inflationen att nå 2 % om marknadsfaktorer stabiliseras.
