Amerikanska statsobligationer står i centrum efter att finansdepartementet på onsdagskvällen beslutade att fördubbla återköpen av äldre papper. Åtgärden ska enligt planen stärka likviditeten, men marknaden tolkar den också som ett tecken på att 30-årsräntan vid 5,3 procent har blivit obekväm för staten.
Återköpen som ska ge bättre likviditet
Scott Bessent avser att öka återköpen inom segmenten 10-20 år och 20-30 år. Beloppet kommer att öka från 2 miljarder dollar till 4 miljarder dollar per operation. Amerikanska statsobligationer har resulterat i den högsta lånekostnaden för USA sedan 2001. Även om det handlar om några tiotals miljarder dollar, kan det framstå som en liten summa i jämförelse med den amerikanska statsobligationsmarknaden, som har ett värde över 30 000 miljarder dollar.
Det aktuella programmet liknar varken kvantitativa lättnader, QE, eller yield curve control, YCC. Finansdepartementet trycker inte upp pengar och köper inte i närheten av de volymer som centralbanken brukar använda i sådana åtgärder. Tidpunkten för när dessa återköp aktiveras tyder dock på att det inte är en typisk användning av återköpsprogrammets avsedda syfte, vilket är att handlare av mindre likvida långa obligationer ska ha möjlighet att sälja tillbaka sina papper till staten för att frigöra likviditet för annan handel.
Räntenivån som oroar finansdepartementet
Bakgrunden till situationen är att staten står inför allt högre räntekostnader. Den rekordhöga statsskulden uppgår nu till 40 000 miljarder dollar, och räntebetalningarna ökar snabbt i den offentliga budgeten. Marknaden har nu insett att den nivå där finansdepartementet känner sig obekväm ligger vid 5,3 procent på den långa räntan. Statsobligationer driver upp långräntorna i USA, Japan, Frankrike och Storbritannien.
För att få större effekt kan finansdepartementet behöva låna kortare för att finansiera längre papper. Det skulle i så fall pressa upp de kortare räntorna i stället. Det är just det kretslopp som nu väcker frågor bland investerare. Om staten gång på gång måste stötta marknaden när långräntorna stiger, kan förväntningarna på nya ingripanden bli en del av handeln.
Marknaden testar nästa steg
Finanspolitiken är fortfarande expansiv. Skatterna ska ner, underskotten fortsätta och skulden öka successivt. Det gör att varje nytt försök att dämpa räntorna också riskerar att bli dyrare för staten själv. Om återköpen byggs ut ytterligare kan de därför få större betydelse för både korta och långa räntor.
För investerare står nu frågan om åtgärden kommer att vara tillräcklig för att stabilisera marknaden, eller om den bara kommer att förflytta trycket till nästa del av kurvan. Tärningen är kastad. Stockholmsbörsen föll för elfte dagen i rad när OMXS30 stängde med en nedgång på 0,03 procent. Investerare kan nu förvänta sig att staten till slut måste ingripa för deras räddning, vilket kan resultera i att mer omfattande interventioner blir nödvändiga i en tävling om underskottspolitiken.
För den som vill följa utvecklingen i realtid finns aktuella nivåer för den amerikanska tioårsräntan.
