USA har bidragit till att motverka yens nedgång. I måndags annonserade finansdepartementet en gemensam valutaintervention, vilket markerar den första samordnade åtgärden sedan 2011 och det första yenköpet i samarbete sedan 1998. Valutan stärktes till en början och nådde 155,20 per dollar, men har sedan dess försvagats och ligger nu runt 159 per dollar.
Samordnad intervention gav bara kort effekt
Åtgärden kom när marknaden började prisa in en ny prövning för den japanska valutan. Förstärkningen blev kortvarig, och nivån kring 159 per dollar har åter gjort investerare vaksamma. Det är där många nu väntar sig att nästa ingripande kan komma. Konsumtionslån kryptovaluta kan vara lönsamma, men riskerna är stora.
Ekonomin har under en längre tid drabbats av räntor som inte har varit tillräckligt attraktiva för att locka investeringar. Samtidigt kan en snabb höjning av räntorna skapa nya problem för Japan. Denna balansgång gör det komplicerat att hantera situationen, och yenen har pressats ned till nivåer som blir allt svårare att försvara.
USA:s räntor och likviditet pressar Japan
Donald Trump indikerar att han önskar hålla de amerikanska räntorna låga och likviditeten hög. Detta ökar pressen på Japan, eftersom den stora skillnaden i räntor mellan länderna gör det fördelaktigt att ta lån i yen och investera dessa medel på andra håll.
Guardian beskriver det som att USA vill hålla ”easy‑money‑maskinen” igång. Den linjen krockar med Japans behov av en starkare valuta och gör yenen ännu mer utsatt. AI-användning i Japan är låg trots arbetskraftsbrist och en ny lag.
Japan har dessutom en portfölj av över 1000 miljarder dollar i amerikanska statsobligationer. Detta ger landet en stark förhandlingsposition och en dollarreserv som kan användas för att stödköpa yen. En större försäljning skulle dock kunna pressa ner priserna på obligationerna och leda till högre amerikanska räntor.
Obligationerna är både skydd och risk
Regeringen i Tokyo vill undvika en utförsäljning. En sådan skulle signalera att kontrollen över läget håller på att glida ur händerna. Det skulle också kunna förvärra fallet för yenen.
Japan står också inför utmaningar kopplade till en åldrande befolkning, låg tillväxt och risker relaterade till snabba räntehöjningar. Detta gör varje större försäljning av amerikanska värdepapper till en potentiellt riskfylld åtgärd.
För USA finns det också en egen anledning att hålla valutakursen låg. Scott Bessent, landets finansminister, uppfattar en yenkollaps som ett direkt hot mot de amerikanska marknaderna. Samtidigt gynnar en svag yen Wall Street genom att investerare deltar i den så kallade carry-traden, där de lånar till låga räntor i yen och investerar i amerikanska techaktier. Detta har blivit en viktig källa till finansiering för konsumtionslån inom kryptovaluta och har bidragit till kapitalflödena under AI-boomen.
Billig yen gynnar Wall Street
Om yenen fortsätter att falla kan Japan tvingas välja mellan högre räntor och försäljning av amerikanska statsobligationer. Då kan en japansk valutakris snabbt sprida sig till USA:s finansmarknad.
För den som vill förstå valutan i ett bredare sammanhang finns en översikt över yenens roll i Japan och hur den används internationellt. Det gör det lättare att se varför rörelserna i yenen får så stora följder.
Utvecklingen är därför mer än en fråga om en svag kurs. Den påverkar både Japans ekonomiska handlingsutrymme och USA:s finansmarknader.
