Svenska hushållens sparkvot faller till 8,2 procent — lägsta nivån sedan 2019

Svenska hushållens sparkvot sjönk till 8,2 procent av disponibel inkomst under fjärde kvartalet 2025, enligt SCB:s senaste finansräkenskaper. Det är den lägsta nivån sedan tredje kvartalet 2019 och en betydande minskning från toppen på 19,8 procent under pandemin.

Utvecklingen speglar en situation där hushållens utgifter ökar snabbare än inkomsterna, trots stigande sysselsättning och nominella löneökningar. Framförallt är det räntekostnaderna som tynger — hushållens totala räntebetalningar uppgick till 182 miljarder kronor under 2025, mer än dubbelt så mycket som 2021.

"Vi ser en gradvis normalisering av sparkvoten efter de extremt höga pandemivåerna," säger Jens Magnusson, privatekonom vid SEB. "Men den snabba nedgången det senaste året oroar. Många hushåll har begränsat utrymme för oväntade utgifter."

Statistiken visar att: - Genomsnittshushållets totala skuld uppgår till 2,14 miljoner kronor - Skuldkvoten (skulder som andel av disponibel inkomst) ligger på 188% - 23% av bolånetagarna har en belåningsgrad över 70%

Det finansiella sparandet (nettot av tillgångar och skulder) var negativt för första gången sedan 2017, med -12,4 miljarder kronor under kvartalet.

Regressionsanalys baserad på historiska data visar att varje procentenhets räntehöjning minskar sparkvoten med ungefär 0,7 procentenheter med en fördröjning på två till tre kvartal.

Riksgälden noterade samtidigt att hushållens innehav av statsobligationer har minskat med 34 procent sedan 2024, vilket tyder på att hushåll realiserar sparkapital för att finansiera löpande utgifter.