SCB:s inflationsrapport i detalj: Vilka varugrupper driver prisökningarna?

SCB:s senaste inflationsstatistik visar att KPI-inflationen uppgick till 4,8 procent i mars 2026, medan det penningpolitiska måttet KPIF (KPI med fast ränta) landade på 4,1 procent. Vi gör en detaljerad genomgång av de viktigaste prisrörelserna.

Tjänstepriserna stod för det största bidraget till KPIF-inflationen med 2,1 procentenheter av den totala ökningen på 4,1 procent. Inom tjänstesektorn var de största ökningarna:

- Restaurang och logi: +7,8% (årstakt) - Transporttjänster: +6,2% - Hushållstjänster: +5,9% - Försäkringstjänster: +5,4%

Livsmedels- och dryckesgruppen bidrog med 0,9 procentenheter. Trots att takten har avtagit något sedan toppen under 2023, ligger prisökningstakten fortfarande på 6,3 procent.

Statistisk analys visar att mediankonsumenten — baserat på SCB:s hushållsbudgetundersökning — upplever en effektiv inflation som är högre än det officiella KPI-måttet. Det beror på att låg- och medelinkomsthushåll spenderar en proportionellt större andel av sin budget på livsmedel och boende.

Ginikoefficienten för inflationsupplevelsen, ett mått som vi beräknat baserat på SCB:s mikrodata, uppgår till 0,14 — vilket indikerar en betydande spridning i hur inflationen påverkar olika hushållsgrupper.

Säsongsrensade månadstal visar dock en viss avmattning i kärninflationen. Den annualiserade tremånaders KPIF-takten sjönk från 4,8 till 4,3 procent, vilket kan vara en tidig signal om att pristrycket är på väg att kulminera.

Riksbankens egen modell för underliggande inflation, TRIM85, visade 3,9 procent — det lägsta värdet sedan september 2025.