Konjunkturinstitutet räknar nu med att svensk ekonomi växer snabbare i år än man trodde i juni. Samtidigt ligger arbetslösheten kvar på en hög nivå, och KI bedömer att Riksbanken höjer styrräntan senare i år och igen nästa år.
Tillväxten skrivs upp för 2026
För helåret 2026 väntar KI en BNP-tillväxt på 2,4%. I juniprognosen låg siffran på 2,2%.
För 2027 lämnas prognosen oförändrad på 2,8%. Myndigheten beskriver läget som ett steg längre in i återhämtningen.
“Konjunkturåterhämtningen i svensk ekonomi har nu kommit långt och lågkonjunkturen ebbar ut under 2027”, skriver KI.
Barometern för näringslivet pekar åt samma håll. Både tillverkningsindustrin och handeln är mer optimistiska än normalt.
Inflationen hålls nere av tillfälliga skattesänkningar
KPIF-inflationen var preliminärt 0,7% i juli. Det var något högre än väntat, men prognosen för helåret 2026 ligger kvar på 1,3%.
Det är fortfarande under Riksbankens mål på 2%.
“Tillfälliga skattesänkningar på mat, el och drivmedel samt tillfälligt sänkt pris på periodbiljetter i kollektivtrafiken har tryckt ned KPIF-inflationen de senaste månaderna och fortsätter att hålla den nere under hösten”, skriver KI.
Om man rensar bort skatteeffekter och volatila energipriser stiger den underliggande inflationen till över 2% nästa år, enligt KI.
“Riksbanken höjer därför styrräntan med 0,25 procentenheter senare i år och ytterligare en gång nästa år.”
Det är samma bedömning som institutet gjorde i juni 2026.
Arbetslösheten väntas ligga kvar högt
Arbetslösheten steg till 8,7% under andra kvartalet. KI:s prognos för helåret 2026 är 8,6%.
Först 2028 väntas nivån falla till drygt 7%, enligt institutet.
KI skriver att utvecklingen inte är ovanlig. Arbetsmarknaden brukar reagera senare än resten av ekonomin.
“Från slutet av året börjar konjunkturåterhämtningen slå igenom tydligare på arbetsmarknaden och arbetslösheten vänder nedåt”, skriver KI.
Räntebanan pekar uppåt
I KI:s prognostabell ligger styrräntan på 1,75% i 2025. Därefter väntas den stiga till 2,00% 2026 och 2,25% 2027.
För 2028 och 2029 anges 2,75%. För 2030 ligger prognosen kvar på 2,75%.
Tabellen visar också att arbetslösheten väntas sjunka till 7,9% 2027, 7,2% 2028, 7,1% 2029 och 7,1% 2030.
KPIF-inflationen bedöms samtidigt bli 2,1% 2027, 2,6% 2028 och 2,0% både 2029 och 2030.
För hushåll och företag betyder det att ränteläget kan förbli stramt även när tillväxten tar fart. KI:s bild är att återhämtningen går framåt, men att prispressen ännu inte är borta.
För den som följer penningpolitiken är signalen tydlig: Riksbanken väntas inte vara färdig med höjningarna.
Som stöd för den bredare konjunkturbilden pekar KI också på att arbetsmarknaden först vänder senare i cykeln, när återhämtningen fått fäste.
Det gör prognosen viktig för både bolån, konsumtion och företagens finansieringskostnader.
Den visar också hur snabbt en starkare tillväxt kan samexistera med hög arbetslöshet och en centralbank som fortfarande lutar åt åtstramning.
