Medlingsinstitutets lönestatistik: Löneökningarna accelererar till 4,2 procent

Medlingsinstitutets senaste lönestatistik visar att de genomsnittliga lönerna i Sverige ökade med 4,2 procent i årstakt under första kvartalet 2026. Det är den snabbaste löneökningstakten sedan finanskrisåret 2008 och överstiger det avtalade löneutrymmet med bred marginal.

Centralt avtalade löneökningar uppgick till 3,3 procent, medan löneglidningen — det vill säga löneökningar utöver de centrala avtalen — bidrog med ytterligare 0,9 procentenheter.

De sektorer som uppvisade starkast löneutveckling var: - IT och telekommunikation: +5,8% - Finans och försäkring: +5,1% - Hälso- och sjukvård: +4,6% - Tillverkningsindustri: +4,0% - Handel: +3,4% - Hotell och restaurang: +3,1%

"Löneökningstakten är oförenlig med Riksbankens inflationsmål på sikt," varnar Erik Johansson, arbetsmarknadsekonom vid Svenskt Näringsliv. "Med en produktivitetstillväxt på runt 1,5 procent borde löneökningarna ligga kring 3,5 procent för att vara förenliga med 2-procentsmålet."

Reallöneökningen — löneökningar justerat för inflation — var dock negativ för fjärde kvartalet i rad, med -0,6 procent. Det innebär att köpkraften fortsätter att urholkas trots de nominellt höga löneökningarna.

Statistisk analys av lönefördelningen visar att medianlönen ökade med 3,8 procent, medan den övre kvartilen ökade med 5,4 procent. Lönespridningen, mätt med P90/P10-kvoten, ökade marginellt från 2,31 till 2,34.

Arbetsgivarorganisationerna har flaggat för att de höga löneökningarna kan leda till minskad sysselsättning i utsatta branscher, särskilt inom hotell, restaurang och detaljhandel.