Låg inflation i Sverige – varför känns det fortfarande dyrt?
Inflationen ligger under Riksbankens mål. Ändå upplever många svenskar att vardagen blivit för dyr. Det kan verka som en paradox, men förklaringen är enkel: priserna stiger inte längre lika snabbt, men de har heller inte blivit låga igen. I maj låg KPIF-inflationen på 1,5 procent, medan Riksbankens mål är 2 procent. I mataffären, vid kaffehyllan eller när bolånet ska betalas, känns det dock inte alltid så. Många svenskar upplever inflationen som flera gånger högre än vad den faktiskt är.
När inflationen sjunker betyder det inte att priserna faller; det innebär att de ökar långsammare. Det är en viktig skillnad. För många hushåll är jämförelsen inte mellan maj i år och maj förra året, utan snarare mot tiden före prischocken. Det handlar om när matkassen, smöret, kaffet, elen och boendet kostade mindre.
Christina Sahlberg, privatekonom på Skandia, konstaterar: “Nu när inflationen har dämpats och reallönerna börjat stabiliseras pekar statistiken åt ett ljusare håll – även om det är en bit kvar. Men upplevelsen har inte följt med – den ligger kvar i minnet av prischocken.”
Alla har sin egen inflation
En annan anledning till att många inte känner igen sig i den låga inflationssiffran är att den officiella inflationen inte påverkar alla hushåll på samma sätt. SCB har tidigare beskrivit detta som att alla i praktiken har en personlig inflation. Den officiella siffran bygger på en genomsnittlig konsumtionskorg, där olika varor och tjänster vägs samman. Men få människor lever exakt som genomsnittet.
För vissa hushåll går en stor del av inkomsten till mat, boende och transporter, medan andra lägger mer på restaurangbesök, resor, kultur eller kläder. Därför kan två hushåll uppleva ekonomin helt olika, även om de lever i samma land och möter samma officiella inflationssiffra.
SCB pekar också på en psykologisk förklaring: vi minns prisökningar starkare än prissänkningar och lägger extra stor vikt vid varor vi köper ofta. “Även om den officiella inflationen är rättvisande för det stora kollektivet svenska hushåll, är det inget konstigt eller fel att vissa hushåll inte känner igen sig i den officiella statistiken. De konsumerar kanske helt enkelt en annan varukorg än det genomsnittliga svenska hushållet,” säger SCB. En låg och stabil inflation skapar goda förutsättningar för en gynnsam ekonomisk utveckling med god och stabil tillväxt, vilket Riksbanken betonar i sitt inflationsmål.
FAQ om låg inflation
Vad innebär låg inflation?
Låg inflation innebär att priserna på varor och tjänster ökar långsammare än tidigare. Det kan leda till stabilare ekonomiska förhållanden, men kan också skapa en känsla av att priserna fortfarande är höga, särskilt om man jämför med tidigare nivåer.
Vilket är bäst, hög eller låg inflation?
Generellt sett anses låg inflation vara bättre för ekonomin, eftersom den skapar stabilitet. Hög inflation kan leda till osäkerhet och minskad köpkraft, vilket påverkar hushållens ekonomi negativt.
Vad innebär en låg inflationstakt?
En låg inflationstakt innebär att den allmänna prisnivån ökar i en långsammare takt, vilket kan vara positivt för ekonomisk tillväxt. Det kan dock också innebära att ekonomin inte växer tillräckligt snabbt för att skapa nya jobb och öka reallönerna.
Vad betyder det att inflationen sjunker?
När inflationen sjunker betyder det att priserna fortfarande kan öka, men i en långsammare takt. Det kan ge hushållen mer tid att anpassa sig till förändringar i kostnader och kan leda till en stabilare ekonomisk miljö. Under coronapandemin 2020 föll inflationen kraftigt och låg nära noll, vilket har påverkat den ekonomiska situationen, som beskrivs i ekonomifakta.
