Den svenska kronan har försvagats markant under våren. Vi analyserar de makroekonomiska faktorerna bakom rörelsen och samlar bankernas prognoser.
Karl Svensson
Finanskorrespondent
8 april 2026
5 min läsning
Den svenska kronan har tappat drygt 4 procent mot euron sedan årsskiftet och handlas nu kring 11,50 — den svagaste nivån sedan oktober 2023. Utvecklingen har överraskat många analytiker som inledde året med att prognostisera en kronförstärkning.
Flera samverkande faktorer ligger bakom kronförsvagningen:
Ränteskillnaden mot ECB har minskat i takt med att Riksbanken signalerat en mer försiktig hållning till räntesänkningar. Medan ECB sänkt sin styrränta med totalt 75 baspunkter sedan december, har Riksbanken legat stilla sedan september.
"Räntedifferensen är viktig, men inte hela förklaringen," säger valutastrategen Johan Elm vid SEB. "Vi ser också strukturella kapitalflöden ut ur Sverige, dels genom svenska pensionsfonders ökade utlandsallokering, dels genom minskade portföljinflöden."
Statistik från Riksbanken visar att svenska institutionella investerare nettosålde svenska tillgångar för 23 miljarder kronor under första kvartalet, den största kapitalutflödet på två år.
Bankernas kronprognoser för årets slut varierar kraftigt: - Nordea: EUR/SEK 11,00 (kronförstärkning) - SEB: EUR/SEK 11,20 (måttlig förstärkning) - Handelsbanken: EUR/SEK 11,40 (i stort sett oförändrat) - Danske Bank: EUR/SEK 11,60 (ytterligare försvagning)
En svagare krona har dock positiva effekter för exportföretagen. SCB:s exportstatistik visar att varuexporten ökade med 8,7 procent i volym under första kvartalet, den starkaste ökningen på tre år.
Riksbankens valutareserv uppgår till 478 miljarder kronor, men centralbankens ledning har upprepade gånger sagt att man inte avser att intervenera på valutamarknaden så länge kronrörelsen är ordnad.
Gillar du artikeln? Dela den vidare.