Klimatomställning i Sverige – utmaningar och framtidsutsikter
Parallellt med att en onaturlig värmebölja svepte över Europa, kom en dyster nyhet om klimatomställningen inom den svenska industrin. Den senaste tiden har elektrobränsleföretaget Liquid Winds i Umeå, som planerade att producera grönt fartygsbränsle, gått i konkurs. Dessutom har gruvjätten LKAB skjutit upp produktionen av fossilfri järnsvamp i Kiruna till 2040-talet. Cementfabriken på Slite i Gotland fick nyligen avslag på ett statligt stöd på 8 miljarder för koldioxidinfångning, vilket innebär att planerna för den nya anläggningen lagts på is.
Att misslyckanden inom experimentell grön teknologi inte alltid är katastrofala är en sak, men när man ser på helheten framträder en dyster bild. Bunkerolja, järn- och cementtillverkning är några av de mest utmanande områdena i omställningen, och de är centrala för vår moderna civilisation. Kanske kan vi kalla dem domedagsindustrierna. Det mest oroande är den tysta likgiltigheten; vem bryr sig om ståltillverkningens omställning när det pågår krig i Europa? Engagemanget för elektrifieringen av industrin, som borde vara vår tids största uppgift, verkar ha försvunnit.
Den globala klimatpolitiken visar också på en oroande trend. Enligt energianalytikern Nat Bullard gav regeringar världen över i genomsnitt 300 klimatlöften per år mellan 2019 och 2021, men siffran hade sjunkit till 50 år 2024. Idag ser vi en försvagning av existerande klimatlagstiftning. Det känns nästan overkligt att politiker för bara några år sedan lovade mobiliseringar av krigsstorlek för klimatet.
En del av förklaringen kan vara Donald Trumps syn på klimatförändringar som en ”kinesisk bluff”, liksom kriget i Ukraina och stigande oljepriser. Men det finns också en mindre känd aspekt: många länder har förlitat sig på marknaden för att lösa klimatkrisen. I sin bok “The Price is Wrong” varnar Uppsalaprofessorn Brett Christophers för att stater förlitar sig på marknadsmekanismer i omställningen. Även om priserna på sol- och vindenergi har sjunkit, är förnybar energi volatil och det är osäkert när elmarknaden står rätt.
Det finns en oro för att förlita sig på marknaden kan leda till att för få sol- och vindparker byggs, medan nya kol- och gaskraftverk uppförs för att möta det ökade energibehovet. Den drömmen om obegränsad solenergi har förvandlats till en mardröm av gränslösa språkmodeller. I en intervju med New Left Review påpekar klimatforskaren Thea Riofranco att omställningen har reducerats till en jakt på kritiska mineraler, som nickel och litium, vilket skapar en allians mellan det gröna kapitalet och fossilindustrin.
Kina har blivit en central aktör i den globala klimatomställningen. Företaget Byd började konkurrera med japanska företag om batteritillverkning på 90-talet och har nu skapat en massiv tillväxt inom litiumindustrin. Idag står Kina för 85 procent av den globala batteritillverkningen och 74 procent av världens sol- och vindkraft. Under det senaste året installerade Kina mer solkraft än vad USA gjort under hela sin historia.
Det finns en växande insikt bland klimatforskare om att det behövs en grön motsvarighet till Marshallplanen. Faktum är att Kina under 2022 spenderade mer på gröna investeringar utomlands än vad USA satsade på att återuppbygga Europa under hela Marshallplanen. Det är tydligt att staten måste ta ansvar för att det gröna kapitalet inte lyckas profitera tillräckligt på grön teknologi. En rättvis klimatomställning är avgörande för att nå Sveriges långsiktiga klimatmål.
Sammanfattningsvis har ekosocialister, med Naomi Klein i spetsen, rätt i att mer planekonomi behövs för att omställningen ska lyckas. Det tragiska är att det är en enpartistat som Kina, som visat att en sådan strategi kan fungera. Den tidigare FN-sekreteraren Ban Ki-moon sa att “hållbarhet” skulle bli 2000-talets motsvarighet till vad “mänskliga rättigheter” var för 1900-talet. Idag verkar denna vision ha gått förlorad. Klimatomställningen lever, men som en zombie – utan hjärna och hjärta.
FAQ om klimatomställning
Är Sverige klimatpositivt?
Det finns pågående diskussioner om Sveriges klimatpositivitet, men många experter anser att landet fortfarande har en lång väg att gå för att uppnå sina klimatmål. Enligt Naturvårdsverket arbetar Sverige mot att minska sina växthusgasutsläpp. Rättvis klimatomställning handlar om att minska utsläpp och samtidigt fördela nyttor och utmaningar på ett rimligt sätt.
Vad händer om jorden värms upp 2 grader?
En uppvärmning av jorden med 2 grader kan leda till allvarliga konsekvenser, inklusive mer extrema väderförhållanden, stigande havsnivåer och förlust av biologisk mångfald. Dessa effekter kan påverka både människor och ekosystem negativt.
Finns det ett klimathot i Sverige?
Ja, Sverige står inför klimathot, inklusive ökad risk för översvämningar och extremväder. Dessa hot är kopplade till den globala uppvärmningen och kräver åtgärder för att minska utsläppen och anpassa samhället.
Vad kommer hända 2050?
År 2050 förväntas världen ha gjort betydande framsteg mot att minska koldioxidutsläpp, men det finns fortfarande osäkerheter. Många länder har satt upp mål för att bli koldioxidneutrala, men det kräver omfattande förändringar i energiproduktion och konsumtion.
