Bank of Japan har inlett en insats för att stödja yenen, och OMFIF bedömer den japanska delen till cirka 75 miljarder dollar, vilket motsvarar 714,2 miljarder kronor. Denna åtgärd är av betydelse eftersom den kan påverka kapitalflöden globalt.
Enligt Dagens PS rapporterades det när Japan och USA enades om insatsen. OMFIF uppskattar den amerikanska delen till mellan 5 och 10 miljarder dollar, vilket är ungefär 47,5 till 95 miljarder kronor. USA-räntor och yen rör sig efter ny Fed-prissättning illustrerar hur snabbt marknaden kan skifta när räntor och valutaflöden förändras.
Ränteskillnaden mellan Japan och USA utgör bakgrunden till situationen. Den japanska centralbanken beslutade att behålla styrräntan på 1,0 procent den 31 juli. Samtidigt höll Federal Reserve intervallet 3,50 till 3,75 procent den 29 juli, enligt respektive centralbank. I Tokyo togs beslutet med röstsiffrorna 8 mot 1, där Hajime Takata föreslog en höjning till 1,25 procent.
Banken varnade för att kärninflationen kan överstiga tvåprocentsmålet, enligt CNBC. Samtidigt planerar Sanae Takaichis regering att öka utgifterna för teknik, försvar och hushållens konsumtion, vilket går emot en starkare valuta. Bank of Japan står därmed inför en utmanande situation inför nästa beslut.
Jesper Koll från Monex Group uppger för CNBC att åtgärden skrämde marknaden, men inte förändrade den grundläggande logiken. Kapital fortsätter att söka sig dit avkastningen är högst. Realtid har tidigare beskrivit hur avvecklingen av positioner som finansieras med billiga yenlån kan få globala konsekvenser. För svenska sparare ligger risken i tempot; en gradvis höjning kan leda till en ordnad anpassning. Om Takatas linje får majoritet i höst kan försäljningen ske snabbare och påverka globala tillgångar i fondportföljer.
